Läcksökning i tryckluftssystem
Innan man sätter igång med läcksökning i ett system rekommenderas att man först gör ett test för att uppskatta det totala tryckluftsläckaget. Visar testet att det är motiverat att åtgärda läckage i systemet gäller det nu att först hitta dem. Läckage finns överallt i ett tryckluftssystem, från kompressorn till förbrukningsstället. Vanliga problemområden är t.ex. kopplingar, slangar, filter, vattenseparatorer, tryckregulatorer och avstängningsventiler.
Det finns i princip fyra metoder för läcksökning av tryckluft:
1) Lyssna och känn
Eftersom luftläckor är nästan omöjliga att se är den vanligaste metoden för att upptäcka främst större läckage att använda hörsel och känsel. Ett tryckluftsläckage ger ifrån sig ett ”väsande” ljud. Om läckaget finns på en åtkomlig plats och läckageljudet inte ”drunknar” i omgivningsljudet så kan en van tekniker, med god hörsel, oftast hitta läckaget. Är teknikern också tillräckligt nära läckaget kan han/hon med handen känna den luftstråle som uppstår.
2) Såpvatten/läcksökningsspray
När man har hittat ett mindre misstänkt läckage och man behöver verifiera om det är ett läckage eller ej kan man applicera såpvatten/läcksökningsspray på det misstänkta läckaget. Om det läcker så bildas det bubblor vid läckaget. Denna läcksökningsmetod är hyfsat tillförlitlig men tidskrävande. Dessutom kräver den direkt fysisk åtkomst vilket betyder att läckor i svårtillgängliga passager av rörsystemet inte kan kontrolleras. Metoden ger inte heller någon direkt indikation på vilka läckor som avger mest luft vilket gör att det inte ger någon hjälp med att prioritera läckagereparationer.
3) Ultraljudsdetektering
De ljud som uppstår vid ett tryckluftsläckage består av ett brett spektrum av frekvenser (toner), både hörbara och ohörbara s.k. ultraljud. Hörbart ljud har en frekvens mellan ca 20 Hz – 20 kHz. Men ljud från tryckluftsläckage ligger till största delen mellan ca 18 kHz till 55 kHz.
En ultraljudsmätare består av en riktningsmikrofon, förstärkare och ljudfilter och har antingen hörlurar eller visuella indikatorer för att hjälpa användaren att upptäcka läckor. Utrustningen fungerar genom att detektera det högfrekventa ljudet (ultraljudet) som skapas av tryckluft som läcker in i atmosfären. Högfrekvent ljud är mer riktat än lågfrekvent ljud. Vilket innebär att man med en riktad mikrofon lättare kan lokalisera positionen för högfrekventa (ultraljud) ljud än för lågfrekventa (hörbara) ljud som är mer rundstrålande. Med en högkvalitativ ultraljudsmätare för läcksökning kan man, om man kommer tillräckligt nära, hitta läget/positionen även för små läckor i bullriga miljöer.
4) Ljudkamera – mäter både hörbart och ohörbart ljud (ultraljud)
En effektiv läcksökare för tryckluftsläckage är en bärbar ljudkamera. En ljudkamera kan förenklat beskrivas som en utrustning bestående av en videokamera plus ett antal riktade mikrofoner ordnade i en s.k. mikrofonmatris. Mikrofonmatrisen kan lokalisera ljudkällor högt upp i ultraljudsområdet och skapa en ”akustisk bild” som sedan överlagras på videobilden. För användaren ser skärmen lite ut som på en värmekamera, men nu är det inte värme som registreras utan ljud. Tekniken med en ljudkamera har varit känt länge och i och med introduktionen av batteridrivna bärbara enheter har det öppnat upp nya användningsområden, varav läckagesökning i tryckluftssystem är en av de mest vanliga.
Några krav man bör ställa på en ljudkamera för läcksökning:
- Den skall klara av att mäta ”hela” läckageljudet, dvs upp till 55 kHz.
- Det skall vara möjligt att kunna ställa ”ljudområde” (frekvensområde) 18 kHz – 55 kHz, så att ljud man inte vill mäta dämpas ned.
- Ska vara snabbt och enkelt att komma igång med mätningar.
- Den skall ha låg vikt , så att den är lätt att bära när man går runt och mäter.
- Det ska vara enkelt att spara mätdata och bilder för dokumentation.
Några av fördelarna med en bra ljudkamera:
- Den ”hör” (kan mäta) hela läckagets ljud – våra öron kan i bästa fall bara detektera en liten del av läckagets ljud.
- Den kan ”dämpa” omkringliggande ljud – ljudkameran har högst känslighet mot den punkt den riktas.
- Den kan mäta på flera meters avstånd – med de traditionella sätten måste man komma nära läckaget.
Hur långt man kan mäta beror naturligtvis på hur kraftiga läckagen är och i vilken miljö man befinner sig. Men inomhus rör det sig om ”många meter” och utomhus betydligt större avstånd. I en ”stökig” verkstadsmiljö kan ledningar sitta i taket 6-10m upp och man mäta läckage med en bra ljudkamera.
Video som visar ett tryckluftsläckage
Läckaget syns i mitten av videobilden som en ”färgpunkt”. Storleken på ”färgpunkten” sätts genom dynamiken/känsligheten. För denna mätning visas också ljudkamerans frekvensgraf där man tydligt kan se att läckageljudet till största delen har sitt frekvensinnehåll mellan 18 kHz och 55 kHz. En mindre del av ljudenergin ligger dock under 18 kHz och det är den delen av ljudet vi kan höra om vi är tillräckligt nära läckaget.
.
Dokumentera din läcksökning
När ett läckage har upptäckts skall det märkas och ges ett unikt identifieringsnummer eller en kod. Information om varje läckage, som typ och storlek bör registreras, lämpligtvis i ett kalkylblad. Med denna information kan läckagekostnader beräknas och reparationer prioriteras.
